BFL - vecka 9

Detta var frågorna vi skulle svara på:

• Finns det spår?
• I vilken grad?
• Vilken BFL-strategi är vanligast? Varför?
• Vilken BFL-strategi är minst vanlig? Varför? Hur kan vi göra denna strategi mer synlig i verksamheten?
• Är någon BFL-strategi viktigare än andra?

Ja, jag tycker att det finns tydliga spår iverkasamheten. Målen och kunskapskraven som presenteras inför lektioner och start av arbetsområden. När man börjar tänka efter så finns det en hel del av BFL-strategierna, beroende på vad det är för en typ av lektion.

Enligt mig så är de vanligaste strategierna att tydliggöra målen och kunskapskraven samt återkopplingen.

Den minst vanliga kan vara att aktivera eleverna som lärresurser för varandra, men detta beror på vad man menar med detta. Elever kan ju faktiskt lära sig av varandra när de hör hur en elev utvecklar ett svar. Detta är kanske inte mätbart men om läraren uppmärksammar det och förklarar för klassen vad det skiljer i kvalitet på t ex olika svar så är ju den strategin uppfylld.

Jag tror att man kan göra den mer tydlig genom att diskutera olika kvaliteter på svar med eleverna, jämföra olika texter. Man kan ställa frågor som "tvingar" dem att utveckla sina svar.

Att tydliggöra målen och/kunskapskraven är viktigt så man vet vad man arbetar mot, men alla är egentligen lika viktiga. Återkopplingen under lärandets gång så man vet vart man är på väg och varför.

Begrepp

Är på en bildlektion med Maria och klass 7B.
Elevernas uppgift är att beskriva hur de arbetar med sina uppgifter de har fått.
Ämnesspecifika begrepp ska definieras och begreppen gås igenom med eleverna som har tränat på begreppen. Eleverna får tala om vad de olika begreppen betyder. En del lyckas med detta lite bättre än vad andra gör.

Besök hos Lars

Var på besök hos Lars V. Och tittade på en engelskalektion 19/4. Temat är begreppsförståelse. Ämnesområdet heter ”Realia and Research”

Lars går igenom lektionsplaneringen. Vilka kunskaper och förmågor som ska övas. Det centrala innehållet och begreppen gås igenom. Lars betonar vikten av begrepp. Målen är tydliga och det finns en checklista för eleverna att kolla av och att fylla i för att se om de nått målen.

Ämnesområdet heter ”Realia and Research”. Meningen är att de ska lära sig om det engelska språket/jämföra olika typer av engelska.

Jag blev själv lite intresserad av att vara med på detta området.

Återbesök den21/4

Lars går igenom NP i engelska. Pratar om olika dialekter inom engelskan. Hinner inte vara med mer då det inte funkar med schemat

Besök 2 fredag 11 mars

Idag skulle vi gå igenom de centrala begreppen/tankegångar i Hinduismen. Jag har vid tidigare genomgångar förklarat vilka de centrala begreppen/tankegångar är när det gäller världsreligionerna.

Eleverna var med på banan redan från början och det blev bra diskussioner om gudar, tempel, återfödelse och mycket mer. Jag tyckte att syftet med lektionen uppfylldes.
De var på det klara med vilka begrepp som är centrala för att det ska vara en religion:
Symbol, grundare, helig skrift, byggnad, högtid, heliga städer, olika riktningar, vilodag ...
Detta tyckte jag visade att eleverna nått målen.

Mina tankar utifrån James Nottinghams föreläsning

Hur ska man betona framsteg?
Vad finns det för olika sätt att betona framsteg?
Jag vill få eleverna att nå ett dynamiskt mindset. Att tänka att allting går, jag kan utvecklas. Söka utmaningar, att vilja utvecklas och hela tiden vilja bli bättre i allt de gör.

Fredag 12 februari 2016

Dagens lektion handlade om att tydliggöra mål och kunskapskrav.
Från det Centrala innehållet plockade jag ut följande;
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och de andra världsreligionerna.
De centrala tankegångarna i religionerna

Jag skriver ner det centrala begreppet på tavlan och eleverna ger en förklaring till begreppen inom de abrahamitiska religionerna.
Ex: Symbol, Grundare, Heliga skrifter, Byggnad för gudstjänst, Högtider, Heliga städer, Olika riktningar, gudstjänstspråk, vilodag och anhängare.

Målet med lektionen var att kunna begreppen. Dessa begrepp som jag satt upp är centrala för att förstå religionerna. Kunskapskraven är också givetvis kopplade till dessa begrepp som vi tog upp.

Jag tyckte att målen uppfylldes, eleverna var engagerade, räckte upp handen, kom med olika förslag på ord som ingick i begreppen. Tavlan var helt fylld av ord som eleverna hade som förslag.
Det blev diskussioner om olika begrepp, eleverna fyllde i med förklaringar där de tyckte att det saknades

Reflektion:
Begreppen som vi tog upp om de Abrahamitiska religionerna hade vi repeterat tidigare. Inför nästa tillfälle ska vi gå igenom nya begrepp utifrån samma Centrala innehåll och Kunskapskrav. De religioner vi ska prata om då är Hinduism och Buddhism?
Räcker dessa begrepp för att skapa en förståelse för religionerna?
Hur kan jag se att alla elever nått målen för den här lektionen när vi inte gått igenom begreppen tidigare?

Fredag 20/11 Källkritik

Lektionen hade förberetts genom att eleverna hade set en film på UR.se "Så sant" som handlar om källkritik. Vi hade haft en diskussion om källkritik, vad det är och hur man ska tänka.
Ämnet vi skulle arbeta med var "trettioåriga kriget, religionskrig eller erövringskrig?"
Eleverna fick fem punkter som de skulle kolla av:

• Religionskrig eller erövringskrig?
• Ändrad bild av GIIA?
• Vilken bild får ni fram och varför?
• Hitta fem källor som bevisar er tes.
• Hitta en källa som ni INTE kan lita på, och varför?

Elevernas Ipads blev stulna under helgen så det ställde till problem men det löstes genom att en del elever tog med sig egna hemifrån.
Hur gick arbetet då?
Jo, de flesta kom ganska snabbt fram till att det var vissa källor som man kunde lita på, ev Wikipedia, Ne.se, So-rummet, läroboken och liknande. Det var svårare att hitta en källa som de inte kunde lita på när det gällde detta ämnet.
Svaret de kom fram till var att det var ett erövringskrig, alla var eniga om detta.
Självkritik:
Ämnet kanske var för svårt, forskningen på detta ämne är väl ganska entydig om att det var ett erövringskrig med religionen som täckmantel.

Hur gör vi nästa gång:
På fredag ska vi arbeta med två olika texter om tiggande EU-medborgare, en insändare som vill kasta ut dem och ett reportage där man intervjuar en diakon som arbetar med att hjälpa dem. Barnen ska få kolla upp vilka som har skrivit texterna och försöka dra slutsatser utifrån detta om de går att använda som fakta om tiggande EU-migranter.

Jonny Eklöf